Hot och våld i nära relationer

Att utöva självförsvar är en bra och beprövad teknik för att värja sig mot olika typer av våld och/eller hot från utomstående; fysiska, psykiska eller sexuella. Enligt BRÅ (Brottsförebyggande rådet) sker en skrämmande stor majoritet av våld mot kvinnor i nära relationer och när våldet sker i det egna hemmet, det som ska vara en trygg och säker plats, är det högst aktuellt att ta till fler medel än till exempel feministiskt självförsvar.

Det finns hjälp att få

Den som lever i en våldsnära relation kan behöva utstå dessa typer av förtryck varje dag. Det kan komma med känslor av skam, svaghet och suicidaldrift. Många klandrar sig själva för sin situation och är rädda för att berätta för andra om sina upplevelser av hot och våld i nära relationer.

Om du sträcker ut din hand kommer du upptäcka att det finns hjälp att få hos föreningar som till exempel Kronangruppen. Det är aldrig för sent.

Få råd och stöttning

Ingen ska behöva bära bördan av sina upplevda trakasserier på egen hand. Det kan vara svårt att prata med en närstående om det du går igenom, men det finns andra eldsjälar som finns där för att stötta, ge dig råd och hjälpa dig i kampen om en dräglig vardag.

Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon dit du kan ringa dygnet runt om du har utsatts för hot eller våld – deras uppgift är att lyssna och att vara ett professionellt stöd.

Kvinnor hjälper kvinnor

Du kan också få hjälp av olika kvinno- eller tjejjourer – ett forum där kvinnor hjälper kvinnor i mäns frånvaro. De flesta kvinnojourer erbjuder skyddat boende, men de kan även stötta och ge råd kring polisanmälan, vårdnadstvister eller kring vad du ska göra om du misstänker att en person i din närhet lever i en våldsnära relation.

Hos Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) kan du hitta din närmsta jour.

Behandling med öppenvård

Du som är eller har blivit utsatt för hot och våld kan bli erbjuden öppenvård för att få hjälp med att förändra din livssituation. Öppenvård erbjuds oftast genom Socialtjänsten, vårdcentraler eller sjukhusmottagningar, men du kan också remitteras till non-profit-organisationer eller till föreningar som exempelvis Kronangruppen. Dessa föreningar tillhandahåller övergripande tjänster för människor som lever i utsatthet.

Få ordning på din vardag

När du genomgår öppenvårdsbehandling får du hjälp med att strukturera din vardag och insatserna kan skilja sig åt, beroende på vilka behov som du eller Socialtjänsten bedömer att du har.

Till skillnad från slutenvård, där du blir inneliggande på en sjukvårdsavdelning, sker öppenvården utan inläggning. Du kan få hjälp till självhjälp genom bland annat psykologsamtal eller KBT (kognitiv beteendeterapi).