Om en person lider av en allvarlig psykisk störning kan Lagen om psykiatrisk tvångsvård komma att tillämpas, även mot personens vilja. Med tanke på den stora integritetskränkning det innebär att vårdas mot sin vilja är detta något som helst undviks, men det finns vissa kriterier som gör det möjligt att använda lagen.
En allvarligt psykisk sjuk person inser inte alltid sitt behov av vård, det är grundtanken bakom denna lag. Personer i detta tillstånd kan vara en fara för både sig själv och personer i sin närhet. Lägg märke till att det heter tvångsvård för att personen inte går med på att vårdas frivilligt.
Här kan du läsa Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) i sin helhet. Lagen förkortas LPT vilket är en vanlig benämning i både tal och skrift.
Är personen psykiskt sjuk och motsätter sig frivillig vård är personen ändå skyldig att besöka en läkare för bedömning. Infinner sig inte personen kan polis kopplas in. Om läkarens bedömning är att personen är så psykiskt sjuk att tvångsvård är aktuellt skriver läkaren det i ett vårdintyg. I detta fall har personen en skyldighet att infinna sig på den beslutade vårdinrättningen. Även här kopplas polisen in om personen inte frivilligt infinner sig hos vården.
När personen kommit fram till sjukhuset eller vårdinrättningen kommer en chefsläkare att inom ett dygn ta beslut om fortsatt sluten psykiatrivård eller inte. Beslutet grundas på en ny undersökning som gjorts under det första dygnet och baseras till stor del på läkarens vårdintyg (punkt 1).
I samband med beslutet att tvångsvårda en person ska en plan för framtida vård läggas upp. Det är chefsläkaren som har ”sista ordet” om behandling och medicineringen. Generellt ska så lite tvång som möjligt användas i behandlingen.
Det kan bli aktuellt med tvångsåtgärder, som att hålla personen fastspänd (bältesspänning) eller helt avskild från övriga inlagda patienter. Åtgärder mot patientens vilja (exempelvis ofrivillig medicinering) rapporteras till IVO som sköter tillsyn och kontroll över häls- och sjukvården och Socialtjänsten.
Om chefsläkaren på vårdinrättningen beslutar om en förlängning av tvångsvården ska ärendet prövas av förvaltningsrätten. Gränsen går vid fyra veckor – ska patienten stanna längre än så krävs domstolsbeslut. Förvaltningsrätten beslutar om fortsatt tvångsvård i upp till fyra månader.
Viktigt! Under domstolsförhandlingen har den tvångsvårdade personen rätt till ett juridiskt biträde. En advokatfirma som jobbar med tvångsomhändertagande av barn och vuxna samt övriga ärenden kring tvångsomhändertagande är Advokaterna i Väst. De har specialiserat sig på vård på myndigheters begäran och vi kommer nu gå igenom ytterligare tre lagar som behandlar just detta ämne.
Hittills har vi gått igenom lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) som blir aktuell då en person lider av en allvarlig psykisk störning. Det finns ytterligare tre lagar som reglerar tvångsvård. Läs mer om var och en av dessa lagar.
Denna lag är specialiserad på vård av barn och ungdomar. Det är Socialnämnden i kommunen som beslutar om LVU och beslutet måste verkställas i domstol. Läs mer i lagtexten för LVU.
Om en person är en fara för sig själv eller andra på grund av sitt missbruk kan denna lag tillämpas. Lagen syftar till att hjälpa personen från ett livshotande missbruk. Kolla vidare på lagbokens LVM-paragrafer.
Om en person har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott kan rättspsykiatrisk vård bli aktuellt. Det är denna vård (som antingen kan ske på öppen eller sluten psykiatrisk avdelning) som regleras i LRV.
1177 har samlat vanliga frågor och svar kring tvångsvård. Här får du svar på bland annat:
© Copyright 2018 sjalvforsvar.nu